Varför sover vi

Sömnen är en biologisk grundfunktion och behövs för att kroppen och hjärnan ska återhämta sig och bearbeta intryck.

När vi sover sjunker blodtrycket, pulsen och kroppstemperaturen samt att andningsfrekvensen blir lägre och musklerna slappnar av. Även hjärnan städas upp och nervkopplingar stärks och byggs ut under sömnen samt känslor bearbetas och intryck behandlas. Också kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas när vi sover.

Mer fakta om sömnen hittar du t. ex. här:

https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230059.1427289971!/menu/standard/file/Introduktion%20till%20sömn%20webb.pdf

Sömn vid olika åldrar

Sömnbehovet varierar vid olika åldrar och även sömntypen.

Barn

Nyfödda barnen sover ca 19 timmar per dygn och deras sömn innehåller mindre djupsömn och mera REM-sömn.

 Ungdomar

Ungdomarnas sömnbehov är ca 7,5 – 9 timmar, rekommendationen är dock 9 timmar. Sömninnehållet har mindre REM-sömn och något mindre djupsömn.

Den största ändringen händer dock i sömnrytmen då ungdomarna går och lägger sig betydligt senare p g a att melatonin (sömnhormon) utsöndras senare under dygnet. Detta gör att de känner sig pigga på kvällen och den biologiska klockan har ändrats framåt. Skolan börjar ändå på morgonen och de är tvungna att stiga upp tidigt vilket medför att nattsömnen ofta blir för kort.

Äldre

Äldre sover i genomsnitt mindre än de yngre. Det är dock en myt att äldre behöver mindre sömn än som de yngre enligt den senaste forskningen. När du blir äldre minskar djupsömnen och du sover ytligare och vaknar lättare.

Med åldern blir sjukdomar vanligare och medicineringen av dessa kan ge biverkningar så som sömnstörningar. Risken för fallskador kan öka vid frekventa nattliga toalettbesök.

Det är även vanligt att kvinnors sömn ändrar vid klimakteriet. Sömnen blir ytligare och kan påverkas av svettutsöndring.

Sömnproblem

De flesta har någon gång upplevt en sömnlös natt på grund av stress eller oro. Ungefär 35% får sömnproblem någon gång under ett år. C:a 10% uppskattas ha kroniska (återkommande) sömnproblem och statistiken visar att sömnproblemen har ökat de senaste decennierna och att ca 25 % har besvär med sin sömn flera gånger i veckan.

Det finns en mängd orsaker till sämre sömn t ex sömnapné, värk, stress, oregelbundna sovtider, depression, alkohol, kaffe mm.

Dålig sömn kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, depression, högt blodtryck, sämre immunförsvar, övervikt, minnessjukdomar, försämrat effektivitet i arbete, ökat risk för olyckor (bl. a. trafikolyckor) mm.

Om sömnsvårigheterna håller i sig är det viktigt att fundera över orsakerna så snart som möjligt. Det kan bli svårare att komma tillrätta med sömnbesvären ju längre tiden går.

Stress

När vi ställs inför något vi upplever som hotfullt reagerar kroppen med stress. Det är en biologisk kamp- och flyktreaktion som varar vanligen från några minuter till ett par timmar och är till för att förbereda oss för det upplevda hotet. Denna aktivitet är inte viljestyrd och styrs av det autonoma nervsystemet, den del av nervsystemet som bland annat styr andningen, hjärtslagen, blodtrycket och matsmältningen.

Stress är kroppens sätt att förbereda sig för en utmaning. Så länge du tar dig tid till återhämtning och sömn kan kroppen klara av att hantera stressiga perioder utan att ta skada. Skadligt blir det först när du under en längre tid befinner dig i stressande situationer, både verkliga och tänkta. Till exempel kan det leda till förhöjt blodtryck också i vila och till spända muskler som börjar göra ont. De olika hormoner som utsöndras i blodet kan med tiden göra att man får minnes- och koncentrationssvårigheter.

Många upplever att kraven från andra är höga, men ibland kan det vara egna krav som stressar mest. Vilka krav du ställer på dig själv kan till exempel bero på tidigare erfarenheter eller hur du har blivit uppfostrad.

Därför är det viktigt att ta sig tid för återhämtning, för att undvika sjukdomar som stressen i värsta fall kan leda till, exempelvis hjärtinfarkt, utmattningssyndrom, fibromyalgi och andra långvariga tillstånd med smärta.

Du kan hitta mer fakta om sömn:
https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/stress/

Hur du kan förbättra din sömn

Det är viktigt att först utreda och analysera orsaken till sömnproblemen. Därefter ska en ändamålsenlig behandling tas fram.

Det finns en mängd olika sätt att förbättra sömnen utan medicinering och dessa metoder har visat sig vara mycket framgångsrika. Detta kan innefatta t. ex. bättre sömnhygien (ljus, mörker, temperatur, fysisk aktivitet, koffein och minskat intag av alkohol, tobak och mat kvällstid.), högre sömneffektivitet, avstressande övningar, KBT osv.

I en del fall måste dock vårdinsatser med läkarvård, psykiatri, tandläkare mm. tas fram.